Varkala

Nu är det dags för Indien igen känner jag och ett riktigt mäktigt strandinlägg. Det sista som kommer från Kerala dessutom innan jag och sambon under vår andra Indienresa hoppade på ett tåg över till östra kusten och Tamil Nadu istället. 

Efter Keralas ljuvliga bergsområden i Munnar och Kumily/Periyar var det bestämt att Keralavistelsen skulle avslutas med ett par slappa stranddagar med vila och god mat för att ladda om inför mer krävande resor in i fattigare delar av Indien. Både Goa och Kerala är rika delstater med relativt hög levnadsstandard om man jämför med andra områden av kontinenten så här kan man njuta, äta gott och ladda batterierna. Åtminstone i turistorterna vid kusten går det att äta det mesta med viss naturlig försiktighet och jag och sambon var på jakt efter färskpressade juicer, frukt och sallader innan strapatsrikare och mindre varierad kost tog vid.

Egentligen var det från början Keralas mest kända strand Kovalam en bit nedanför huvudstaden Trivandrum vid Keralas södra gräns som hägrade i tankarna, men planerna ändrades snabbt och så blev det Varkala en bit ovanför istället. Vi var egentligen mest ute efter strand bara, men gärna lite avskildhet också och ryktet sa att Kovalam var riktigt smockfullt och att Varkala var bättre.

Nu tyckte väl åtminstone jag att Varkala var riktigt turistigt det med och det går inte att jämföra med Gokarna eller ens södra Goa tycker jag. Massor med folk och lite Teneriffafeeling á la Indien över det hela, men ändå avkopplande och god mat.

Alltså hoppades det på en buss i Kumily och en resa på ett par timmar ner till Kottayam där det byttes till tåg och efter någon timme eller två landades på Varkalas tågstation. Riksha ut till stranden, bungalow som kändes lyxig att bo i uppe på en klippa och fyra dagar med salt mellan tårna och sol som tropiskt stekte under heta för- och eftermiddagarspromenader längs vattenbrynet.  

Varkala är vackert. Inte lika lummigt grönt som i södra Goa, men stranden ligger vid höga röda klippor och alla turistbutiker, restauranger och hotell ligger uppe på klippan så det är bra motion att klättra upp och ner ett par gånger om dagen för att svalka sig med ett ljummet dopp däremellan. Just det faktum att stranden ligger under klippan fick mig att ständigt tänka på något ställe på Teneriffa där jag varit för många år sedan och det är nog därför jag kärleksfullt kallade det för lilla Teneriffa.

Vattnet är varmt och långgrunt, men med en del ganska farliga underströmmar och det går att promenera långt från strand till strand längs vattenkanten och hitta små guldkorn av serveringar längs vägen. Inte mycket till skugga på stränderna och därav ett ytterligt behov av att dricka öl i en lätt bris vid strandkanten där skugga väl fanns.

Under de fyra dagar som spenderades här var det mest till att vila. Sova ut på morgonen, äta toast med massor av jordgubbsmarmelad på och fruktsallad till frukost och sedan strosa ner till stranden. Bada lite, promenera lite, sitta i skuggan med en Kingfisher och läsa. Äta chokladpannkakor till lunch, pasta till middag och glass däremellan. 

Klappa hundar och skratta högljutt när någon stor fiskmås dök ner och stal ens efterlängtade pannkaka mitt framför näsan på en så man lärde sig vakta sin föda ordentligt. Sitta med benen i kors och sörpla chai i någon butik med alltför höga turistpriser där man ändå inte kunde låta bli att shoppa färgglada kjolar, anteckningsböcker och fascinerande små buddhistiska konstverk. Sträcka ut sig i sängen tidigt på kvällen, somna till avlägset vågskalp och myggsurr utanför myggnätet. Känna sig varm, däst och utvilad.

Och så kanske det galnaste av allt. Både sambon och jag hade lite överskottsenergi och saknade att träna. Alltså stack vi in till Varkala by och skaffade oss varsitt gymkort så vi kunde lyfta lite vikter på kvällarna och känna oss ännu mer fit än vad man gör då man släpar luffarryggsäckar dagarna i ända.

Vi fick lov att köpa oss varsitt årskort på gymmet för kortare perioder gick inte och jag fick specialtillåtelse efter mycket om och men att träna med killarna. Indiska gym är uppdelade så att kvinnor tränar vissa tider och män andra nämligen. Och det var minsann småroligt. I 35-40 graders värme, i en liten träningslokal med stängda fönster och fylld till bredden av smala indiska män iförda bästa jeansen till träningspasset liksom.

Bra ställe att slappa och gymma på alltså det där Varkala. Och förbereda sig inför tuffare Indien på. 

På bilderna olika vyer uppifrån klippan ner mot stranden i Varkala; vår säng i den bungalow där vi bodde; god avslutad frukost med utsikt mot havet, gatan med butikerna längs strandpromenaden på klippan; jag i vattnet och sötaste hunden.